.png)
Det var bokstavligen så det var. Jag vaknade upp, gick på toa och märkte hur jag slas-hasade mina fötter över tröskeln. Jag minns så starkt att jag satt där inne och kände att jag måste göra något nu. Något annat eller i en annan form. Något fattades, men jag visste inte vad.
För mig handlar det inte om att jag inte är nöjd med det jag har. Som då, företag, en lägenhet på en favoritplats i Stockholm, fina människor runt om mig och ett helt otroligt förhållande där han var så trygg och fin. Jag kände dock inte att jag var samma tillbaka. Så trygg i mitt förhållande med honom, men inte i mig själv. Ensam. Lyssnade och brydde mig för mycket om vad andra sa. Något jag inte uppskattade hos mig själv. Jag var alltså inte nöjd med mig själv och det skavde. Jag upplever att när saker går och skaver under en för lång tid så kan det sluta lite hur som helst. Kontrollen förloras och tillslut så förloras även en del av en själv. Där var jag.
Jag tog fram min fina egenskap “kasta mig ut” och frågade vad som skulle behövas för mig mitt under början av corona, när jag precis startat mitt företag och snön yrde utanför fönstret en tidig februarimorgon.
Det bara kom. SPANIEN. Jag måste åka bort en stund till en plats jag aldrig varit på. Ensam. Så jag och mr kasta mig ut satt, fyra dagar senare på ett plan med en enkel biljett i handen till mitt nya hem för kommande veckor. Karantän i Spanien mitt under corona, here we come!
Veckorna blev en nytändning och jag hade sån energi som jag inte hade upplevt på länge. En blandning av ny miljö, spänning, ny kultur och människor. Värme, mat och ovisshet, men där jag kunde sitta med mig själv och utforska mig. Vad fanns mer inom mig som ville komma ut?
Jag minns hur läskigt det var att äventyra det trygga hemifrån, men trots detta så förlängdes veckorna till månader och tillslut hände det där jag aldrig trodde skulle hända.
Telefonen som jag mestadels hade avstängd, men var på och ringde. Hans ljuva och mjuka röst, men också annorlunda. Hade något hänt? Varav han hävde ur sig “vad gör jag här hemma egentligen utan dig, jag kommer ner så ser vi vad som händer”. Så han packade ihop hela vår lägenhet hemma då vi skulle flytta till min lägenhet i Stockholm senare. Han hyrde ut sin och kom ner. Vi bokade hem biljetter efter en månad och när dagarna började närma sig skavde det i båda oss. Vi kunde inte lämna det vi varit i utan ville bara att drömmen skulle fortsätta, vilket den fick göra. Vi struntade i hembiljetten och efter ytterligare några veckor fick jag reda på att han sökt nytt jobb i Spanien och var kallad till en fjärde intervju. Ett jobb på ett stort IT bolag som han, enligt honom egentligen var alldeles för underkvalificerad för att få, men där mycket klaffade. Svensktalande person, utgångspunkt Spanien och ansvara för hela Oracles marknad i Sverige. Jag visste att han skulle få jobbet och så blev det. Han fick sitt drömjobb och skulle nu skriva avtal. Jag kan skriva en bok om alla våra känslor där och då, vi som skulle flytta hem och jag som bara skulle vara ensam i tre veckor i Spanien och samla lite ny energi.
Många snabba beslut togs under 24h som han fick på sig att signa avtalet då de behövde en person snabbt.
Han signade inte bara sitt drömjobb, utan vår kärlek och sina rädslor om att kasta sig ut. Han mötte mig i min dröm, skapade sin egen och idag är det han som absolut inte vill åka hem. Han som inte ens ville bo utomlands.
Jag litar på att när saker som känslor, tankar och relationer är starka så blir det som det ska.